Hand upp alla som har haft svårt att skapa under corona-våren? Jag räcker upp händer och fötter. Varenda ny idé har fått mig att skamsvettas vid datorn på grund av skitdålig, ytlig, fånig och bara rakt av ovärdig. Tänk då detta i kombo med den allmänna starka coronastressen, ekonomisk oro och en oförmåga att koncentrera sig på annat än FHMs presskonferenser.

Gaah. Inte har det varit lätt. Det är därför jag med stor glädje kan meddela att jag skriver den här krönikan från en annan plats. Jag befinner mig på Bahamas! Har vunnit på Triss! Livet är underbart!

Nej, skojar. Jag befinner mig på mitt frilanskontor i Stockholm. Lunch: medhavd. Allt är som vanligt.

Men det stora är att jag har lyssnat på Patrik Lundbergs fantastiska Sommar-prat och läst Åsa Linderborgs otroliga dagbok Året med 13 månader, och det var visst precis vad jag behövde.

I Åsa Linderborgs bok finns en scen där hon är på Eriksdalsbadet med sin vuxna dotter. I duschen säger dottern spontant "vad vacker du är, mamma!". En liten flicka som står bredvid tittar på dem och säger sen "min mamma också, mamma, du är jättefin!".

Det är något med den här scenen som gör mig så rörd. Den är så stark och fin i sin enkelhet, och jag kan lätt se mig själv i alla inblandade. Den lilla flickan och den vuxna dottern. Åsa som fyller femtio och inte känner igen sin kropp längre, tycker hon är gammal och ful. Den där scenen är som hela livet på tre sekunder. Mor och dotter, blickarna mellan dem, vad kärlek innebär när man är fem eller femtio.

Ni vet den klassiska frågan "vad blir du inspirerad av?". Man ska helst kunna dra en rät linje från den här filmen till den här karaktären. I verkligheten funkar det ju sällan så, i alla fall inte för mig. Men nu knåpar jag ihop en liten lista till mitt framtida jag. Patrik Lundbergs Sommar-prat och Åsa Linderborgs bok. Augusti 2020. Stor inspiration. Varsågod.

Jag vet inte alls hur jag kommer att använda de här verken än, men jag vet helt säkert ATT jag kommer använda dem. Jag har tänkt så mycket på dem. Mammorna. Blickarna. Kropparna. Barnen. Kärleken. Livet.

Så tusen tack för känsloattackerna och pilen in i all bråte, Åsa och Patrik! Jag hittade något och har inte skamsvettats över det en enda gång än. Resultatet kanske kommer i en ungdomsbok om något år.

Vi får se.

Dela